Normer och åtgång

Standardmått och materialåtgång

Betong – hållfasthetsklasser och sammansättning

Materialåtgång per m³ betong. Densitet: 2400 kg/m³

Betongvolym för en platta efter tjocklek
Tjocklek (cm)Volym för 10 m² (m³)Med 5 % marginal (m³)Att beställa (m³)Massa (kg)
101,001,0501,1≈ 2520
121,201,2601,3≈ 3024
151,501,5751,6≈ 3780
181,801,8901,9≈ 4536
202,002,1002,1≈ 5040
252,502,6252,7≈ 6300

Var värdet kommer ifrån

Hållfasthetsklasser (t.ex. C25/30) definieras i standarden EN 206. Sammansättningen per m³ i tabellen ovan är ett ungefärligt praktikvärde för blandning på plats – det verkliga receptet bestämmer betongstationen eller konstruktionen. En densitet på 2400 kg/m³ är ett vanligt antagande för färsk vanlig betong.

Typisk avvikelse i praktiken

I praktiken blir gjuten volym ofta större än den teoretiska på grund av ojämn schaktbotten, formens nedböjning och betong som blir kvar i pump och bil; därför erbjuder kalkylatorn 5 eller 10 % marginal och avrundar volymen uppåt.

Vad som ökar förbrukningen

  • Ojämn eller mjuk schaktbotten och underlag utan avjämningsskikt.
  • Form som ger efter eller böjer sig och slarvigt formsatta öppningar.
  • Pumpspill och betong som blir kvar i bilen.

Kalkylator som använder dessa värden: Betong

Blockmått

Standardmått (L×B×H) i cm

Block och bruksvolym per m² vägg (geometriskt)
BlockMått (L × H × B) (cm)Fogar (liggfog / stötfog) (mm)Styck per m²Bruk (L/m²)
Tegel NF25 × 6,5 × 1210 / 1051,320,0
Tegelblock 2525 × 23,8 × 2510 / 1015,519,3
Tegelblock 2525 × 23,8 × 2510 / 016,110,1
Hålblock 2539 × 19 × 2510 / 1012,518,4
Betongblock 2050 × 20 × 2010 / 109,313,3
Lättbetong 2562,5 × 25 × 252 / 26,32,8

Var värdet kommer ifrån

Kalkylatorn använder inget allmänt normvärde: antalet styck följer av blockets mått och fogtjockleken, och bruket av fogvolymen. Murbruk omfattas av standarden EN 998-2, som inte anger förbrukning per m² eftersom den beror på blocket. För block med deklarerad förbrukning gäller tillverkarens uppgift.

Typisk avvikelse i praktiken

Verklig bruksförbrukning är oftast högre än den geometriska, eftersom en del faller ner i håligheter och blir kvar på ställning och golv; antalet block ökar med kapning vid öppningar och hörn.

Vad som ökar förbrukningen

  • Tjockare liggfogar eller bruk i stötfogar på block med not och fjäder.
  • Hålblock där bruket faller ner.
  • Många öppningar, hörn och sneda gavlar (mer kapning och spill).

Kalkylator som använder dessa värden: Murverk

Fasad EIFS/ETICS

Ungefärlig materialåtgång för ETICS per m² fasad – tillverkarens uppgifter gäller för valt system

Ytputs efter kornstorlek (med marginal)
Kornstorlek (mm)Förbrukning (kg/m²)För 100 m² (kg)Förpackningar
11,9199,58 × 25 kg
1,52,5262,511 × 25 kg
22,9304,513 × 25 kg
33,9409,517 × 25 kg

Var värdet kommer ifrån

ETICS-system omfattas av standarderna EN 13499 (EPS) och EN 13500 (mineralull), som inte anger förbrukning per m². Kalkylatorns värden är typiska för produkttypen (praktik och tekniska datablad); för det valda systemet gäller dess tekniska datablad.

Typisk avvikelse i praktiken

Förbrukningen av lim och armeringsskikt beror främst på hur plan väggen är och kan bli betydligt högre på ojämnt underlag; ytputsens förbrukning ökar med kornstorleken.

Vad som ökar förbrukningen

  • Ojämn eller sugande vägg (mer lim, förbehandling av underlaget).
  • Grövre korn eller tjockare armeringsskikt.
  • Många öppningar, smygar och hörn (extra nät, profiler och skivkapning).

Kalkylator som använder dessa värden: Fasad (ETICS)

Keramiska plattor

Standardmått och åtgång av fästmassa

Fogbruk (kg/m²) efter plattformat och fogbredd
Plattformat (cm)Fog 2 mm (kg/m²)Fog 3 mm (kg/m²)Fog 5 mm (kg/m²)
20 × 200,320,480,80
30 × 300,210,320,53
45 × 450,140,210,36
60 × 300,160,240,40
60 × 600,110,160,27
120 × 600,080,120,20

Var värdet kommer ifrån

Standarderna EN 12004 (fix) och EN 13888 (fogbruk) klassificerar produkter men anger ingen förbrukning. Fix med 5 kg/m² (6 kg/m² för stora format) är ett typiskt praktikvärde; fogbruket beräknas av fogbredd och plattans omkrets med en faktor för djup och densitet.

Typisk avvikelse i praktiken

Fixförbrukningen beror främst på tandspackelns tandning och på om fix även läggs på plattans baksida; fogbrukets förbrukning ökar med fogens bredd och djup.

Vad som ökar förbrukningen

  • Ojämnt underlag och tandspackel med större tänder.
  • Dubbelsidig fixning (underlag och baksida), vanligt för stora format och utomhus.
  • Bredare och djupare fogar och plattor med ojämna kanter.

Kalkylator som använder dessa värden: Kakel och klinker

Armering

Vikt per meter. Standardlängd: 6 m

Armering

Värmeisolering

Värmeledningsförmåga λ i W/(m·K) – kalkylatorns startvärden

U-värde och isolering

Nivåsystem för plattor

Åtgång av clips efter plattans mått

Nivåsystem

Flytspackel

Åtgång per m² efter skikttjocklek

Flytspackel för badrum och rum efter tjocklek
Tjocklek (mm)Förbrukning (kg/m²)För 4 m² (kg)För 4 m² – säckarFör 15 m² (kg)För 15 m² – säckar
23,4141 × 25 kg513 × 25 kg
35,1211 × 25 kg774 × 25 kg
58,5342 × 25 kg1286 × 25 kg
813,6553 × 25 kg2049 × 25 kg
1017,0683 × 25 kg25511 × 25 kg

Var värdet kommer ifrån

Standarden EN 13813 klassificerar golvavjämningsmaterial men anger ingen förbrukning. Värdet 1,7 kg/m² per millimeter är typiskt för cementbaserade flytspackel (praktik och tekniska datablad); exakt värde står på förpackningen.

Typisk avvikelse i praktiken

Den vanligaste avvikelsen är den verkliga genomsnittliga tjockleken: på ojämnt underlag blir skiktet ställvis tjockare än angivet, och varje extra millimeter i snitt lägger till 1,7 kg/m².

Vad som ökar förbrukningen

  • Ojämnt underlag och gropar (större genomsnittlig tjocklek).
  • Utjämning av befintligt golvfall.
  • Spill vid kantremsor, i hinken och i blandaren.

Kalkylator som använder dessa värden: Flytspackel

Trappor – ergonomiska parametrar

Rekommenderade mått för bekväma och säkra trappor

Trappkalkylator

Spackel och färg

Materialåtgång för väggar och tak

Spackel och färg för typiska ytor
Yta (m²)Spackel (kg)Spackel – säckarFärg (två lager) (L)Färg – hinkar
10151 × 25 kg31 × 15 L
25382 × 25 kg71 × 15 L
50753 × 25 kg131 × 15 L
1001506 × 25 kg252 × 15 L

Var värdet kommer ifrån

Standarden EN 13300 klassificerar färger för invändiga väggar och tak (t.ex. efter våtskrubbhärdighet och täckförmåga) men anger ingen förbrukning. Spackel med 1,5 kg/m² för två lager och färg med 0,125 L/m² per lager är praktikvärden; för din produkt gäller dess tekniska datablad.

Typisk avvikelse i praktiken

Spackelförbrukningen beror mycket på hur plan väggen är och antalet lager; färg går det åt mer av på sugande underlag och vid byte från mörk till ljus kulör.

Vad som ökar förbrukningen

  • Ojämna väggar och större sprickor (tjockare eller extra spackellager).
  • Sugande underlag utan primer.
  • Kulörbyte, särskilt från mörk till ljus.

Kalkylator som använder dessa värden: Färg, spackel och gipsskivor

Gipsväggar – använda åtgångsnormer

Ungefärliga normer per m² yta som kalkylatorn använder

Gipsväggskalkylator

Stenmatta – åtgångsnorm

Åtgång av sten och bindemedel (1:15) per m² efter skikttjocklek

Stenmattekalkylator

Epoxisystem – åtgångsnormer

Materialåtgång per m² efter typ av skikt

Epoxigolvkalkylator

Altan – standardnormer

Standardvärden för altankalkylatorn; alla kan ändras.

Altankalkylator

Marksten och gårdsbeläggning

Startvärden i markstensberäknaren

Marksten och gårdsbeläggning

Staket – standardnormer

Standardvärden för staketkalkylatorn; alla kan ändras.

Staketkalkylator

Putsning – standardnormer

Standardvärden för putskalkylatorn; alla kan ändras.

Putsförbrukning efter skikttjocklek (kg/m²)
Tjocklek (mm)Gipsputs (kg/m²)Kalkcementputs (kg/m²)
55,0—
1010,015,0
1515,022,5
2020,030,0
2525,037,5
3030,045,0

Var värdet kommer ifrån

Gipsputs omfattas av standarden EN 13279-1 och kalkcementputs av EN 998-1; ingen av dem anger förbrukning per m². Kalkylatorns värden (10 kg/m² gipsputs och 15 kg/m² kalkcementputs för ett skikt på 10 mm) är typiska praktikvärden; för din produkt gäller dess tekniska datablad. Utanför produktens tjockleksområde räknar kalkylatorn inte (streck i tabellen).

Typisk avvikelse i praktiken

Verklig tjocklek är nästan aldrig densamma över hela väggen: eftersom väggar inte står i lod och plan blir den genomsnittliga tjockleken oftast större än nödvändigt minimum.

Vad som ökar förbrukningen

  • Väggar ur lod och plan (tjockare genomsnittligt skikt).
  • Smygar, hörn och spår för installationer.
  • Spill vid maskinell påföring och material som fallit på golvet.

Kalkylator som använder dessa värden: Putskalkylator

Tak – standardnormer

Standardvärden för takkalkylatorn; alla kan ändras.

Takkalkylator

Kapplan

Standardinställningar för kapplanskalkylatorn

Kapplan

Schakt och fyllning

Standardvärden för kalkylatorn för schakt och fyllning

Schakt och fyllning

Golvvärme

Standard- och typvärden för golvvärmekalkylatorn

Golvvärme

Luftkonditionering, effekt

Standardvärden för kalkylatorn för luftkonditionering

Luftkonditionering, effekt

Solcellsanläggning

Standardvärden för solcellskalkylatorn

Solcellsanläggning

2D-planeraren – tilläggsmaterial

Standardvärden för kortet ”Tilläggsmaterial” i 2D-golvplaneraren; alla kan ändras.

2D-planerare för golvläggning

Mikrocement – standardvärden

Standardsystem i mikrocementkalkylatorn (flexibelt grundskikt och ytskikt) med typiska värden; alla värden kan ändras.

Mikrocementkalkylator

Torktider (typiska)

Typiska väntetider som arbetsplanen i ett projekt använder, vid cirka 20 °C och måttlig luftfuktighet.

Tätskikt

Typiska värden som tätskiktskalkylatorn använder (generiska, utan produktnamn)

Tätskikt

Pool

Standardvärden för poolkalkylatorn och vanliga intervall i praktiken

Poolkalkylator

Vatten och avlopp

Normvärden som kalkylatorn för vatten och avlopp använder

Vatten och avlopp