Normer och åtgång
Standardmått och materialåtgång
Betong – hållfasthetsklasser och sammansättning
Materialåtgång per m³ betong. Densitet: 2400 kg/m³
| Tjocklek (cm) | Volym för 10 m² (m³) | Med 5 % marginal (m³) | Att beställa (m³) | Massa (kg) |
|---|---|---|---|---|
| 10 | 1,00 | 1,050 | 1,1 | ≈ 2520 |
| 12 | 1,20 | 1,260 | 1,3 | ≈ 3024 |
| 15 | 1,50 | 1,575 | 1,6 | ≈ 3780 |
| 18 | 1,80 | 1,890 | 1,9 | ≈ 4536 |
| 20 | 2,00 | 2,100 | 2,1 | ≈ 5040 |
| 25 | 2,50 | 2,625 | 2,7 | ≈ 6300 |
Var värdet kommer ifrån
Hållfasthetsklasser (t.ex. C25/30) definieras i standarden EN 206. Sammansättningen per m³ i tabellen ovan är ett ungefärligt praktikvärde för blandning på plats – det verkliga receptet bestämmer betongstationen eller konstruktionen. En densitet på 2400 kg/m³ är ett vanligt antagande för färsk vanlig betong.
Typisk avvikelse i praktiken
I praktiken blir gjuten volym ofta större än den teoretiska på grund av ojämn schaktbotten, formens nedböjning och betong som blir kvar i pump och bil; därför erbjuder kalkylatorn 5 eller 10 % marginal och avrundar volymen uppåt.
Vad som ökar förbrukningen
- Ojämn eller mjuk schaktbotten och underlag utan avjämningsskikt.
- Form som ger efter eller böjer sig och slarvigt formsatta öppningar.
- Pumpspill och betong som blir kvar i bilen.
Kalkylator som använder dessa värden: Betong
Blockmått
Standardmått (L×B×H) i cm
| Block | Mått (L × H × B) (cm) | Fogar (liggfog / stötfog) (mm) | Styck per m² | Bruk (L/m²) |
|---|---|---|---|---|
| Tegel NF | 25 × 6,5 × 12 | 10 / 10 | 51,3 | 20,0 |
| Tegelblock 25 | 25 × 23,8 × 25 | 10 / 10 | 15,5 | 19,3 |
| Tegelblock 25 | 25 × 23,8 × 25 | 10 / 0 | 16,1 | 10,1 |
| Hålblock 25 | 39 × 19 × 25 | 10 / 10 | 12,5 | 18,4 |
| Betongblock 20 | 50 × 20 × 20 | 10 / 10 | 9,3 | 13,3 |
| Lättbetong 25 | 62,5 × 25 × 25 | 2 / 2 | 6,3 | 2,8 |
Var värdet kommer ifrån
Kalkylatorn använder inget allmänt normvärde: antalet styck följer av blockets mått och fogtjockleken, och bruket av fogvolymen. Murbruk omfattas av standarden EN 998-2, som inte anger förbrukning per m² eftersom den beror på blocket. För block med deklarerad förbrukning gäller tillverkarens uppgift.
Typisk avvikelse i praktiken
Verklig bruksförbrukning är oftast högre än den geometriska, eftersom en del faller ner i håligheter och blir kvar på ställning och golv; antalet block ökar med kapning vid öppningar och hörn.
Vad som ökar förbrukningen
- Tjockare liggfogar eller bruk i stötfogar på block med not och fjäder.
- Hålblock där bruket faller ner.
- Många öppningar, hörn och sneda gavlar (mer kapning och spill).
Kalkylator som använder dessa värden: Murverk
Fasad EIFS/ETICS
Ungefärlig materialåtgång för ETICS per m² fasad – tillverkarens uppgifter gäller för valt system
| Kornstorlek (mm) | Förbrukning (kg/m²) | För 100 m² (kg) | Förpackningar |
|---|---|---|---|
| 1 | 1,9 | 199,5 | 8 × 25 kg |
| 1,5 | 2,5 | 262,5 | 11 × 25 kg |
| 2 | 2,9 | 304,5 | 13 × 25 kg |
| 3 | 3,9 | 409,5 | 17 × 25 kg |
Var värdet kommer ifrån
ETICS-system omfattas av standarderna EN 13499 (EPS) och EN 13500 (mineralull), som inte anger förbrukning per m². Kalkylatorns värden är typiska för produkttypen (praktik och tekniska datablad); för det valda systemet gäller dess tekniska datablad.
Typisk avvikelse i praktiken
Förbrukningen av lim och armeringsskikt beror främst på hur plan väggen är och kan bli betydligt högre på ojämnt underlag; ytputsens förbrukning ökar med kornstorleken.
Vad som ökar förbrukningen
- Ojämn eller sugande vägg (mer lim, förbehandling av underlaget).
- Grövre korn eller tjockare armeringsskikt.
- Många öppningar, smygar och hörn (extra nät, profiler och skivkapning).
Kalkylator som använder dessa värden: Fasad (ETICS)
Keramiska plattor
Standardmått och åtgång av fästmassa
| Plattformat (cm) | Fog 2 mm (kg/m²) | Fog 3 mm (kg/m²) | Fog 5 mm (kg/m²) |
|---|---|---|---|
| 20 × 20 | 0,32 | 0,48 | 0,80 |
| 30 × 30 | 0,21 | 0,32 | 0,53 |
| 45 × 45 | 0,14 | 0,21 | 0,36 |
| 60 × 30 | 0,16 | 0,24 | 0,40 |
| 60 × 60 | 0,11 | 0,16 | 0,27 |
| 120 × 60 | 0,08 | 0,12 | 0,20 |
Var värdet kommer ifrån
Standarderna EN 12004 (fix) och EN 13888 (fogbruk) klassificerar produkter men anger ingen förbrukning. Fix med 5 kg/m² (6 kg/m² för stora format) är ett typiskt praktikvärde; fogbruket beräknas av fogbredd och plattans omkrets med en faktor för djup och densitet.
Typisk avvikelse i praktiken
Fixförbrukningen beror främst på tandspackelns tandning och på om fix även läggs på plattans baksida; fogbrukets förbrukning ökar med fogens bredd och djup.
Vad som ökar förbrukningen
- Ojämnt underlag och tandspackel med större tänder.
- Dubbelsidig fixning (underlag och baksida), vanligt för stora format och utomhus.
- Bredare och djupare fogar och plattor med ojämna kanter.
Kalkylator som använder dessa värden: Kakel och klinker
Armering
Vikt per meter. Standardlängd: 6 m
Värmeisolering
Värmeledningsförmåga λ i W/(m·K) – kalkylatorns startvärden
Nivåsystem för plattor
Åtgång av clips efter plattans mått
Flytspackel
Åtgång per m² efter skikttjocklek
| Tjocklek (mm) | Förbrukning (kg/m²) | För 4 m² (kg) | För 4 m² – säckar | För 15 m² (kg) | För 15 m² – säckar |
|---|---|---|---|---|---|
| 2 | 3,4 | 14 | 1 × 25 kg | 51 | 3 × 25 kg |
| 3 | 5,1 | 21 | 1 × 25 kg | 77 | 4 × 25 kg |
| 5 | 8,5 | 34 | 2 × 25 kg | 128 | 6 × 25 kg |
| 8 | 13,6 | 55 | 3 × 25 kg | 204 | 9 × 25 kg |
| 10 | 17,0 | 68 | 3 × 25 kg | 255 | 11 × 25 kg |
Var värdet kommer ifrån
Standarden EN 13813 klassificerar golvavjämningsmaterial men anger ingen förbrukning. Värdet 1,7 kg/m² per millimeter är typiskt för cementbaserade flytspackel (praktik och tekniska datablad); exakt värde står på förpackningen.
Typisk avvikelse i praktiken
Den vanligaste avvikelsen är den verkliga genomsnittliga tjockleken: på ojämnt underlag blir skiktet ställvis tjockare än angivet, och varje extra millimeter i snitt lägger till 1,7 kg/m².
Vad som ökar förbrukningen
- Ojämnt underlag och gropar (större genomsnittlig tjocklek).
- Utjämning av befintligt golvfall.
- Spill vid kantremsor, i hinken och i blandaren.
Kalkylator som använder dessa värden: Flytspackel
Trappor – ergonomiska parametrar
Rekommenderade mått för bekväma och säkra trappor
Spackel och färg
Materialåtgång för väggar och tak
| Yta (m²) | Spackel (kg) | Spackel – säckar | Färg (två lager) (L) | Färg – hinkar |
|---|---|---|---|---|
| 10 | 15 | 1 × 25 kg | 3 | 1 × 15 L |
| 25 | 38 | 2 × 25 kg | 7 | 1 × 15 L |
| 50 | 75 | 3 × 25 kg | 13 | 1 × 15 L |
| 100 | 150 | 6 × 25 kg | 25 | 2 × 15 L |
Var värdet kommer ifrån
Standarden EN 13300 klassificerar färger för invändiga väggar och tak (t.ex. efter våtskrubbhärdighet och täckförmåga) men anger ingen förbrukning. Spackel med 1,5 kg/m² för två lager och färg med 0,125 L/m² per lager är praktikvärden; för din produkt gäller dess tekniska datablad.
Typisk avvikelse i praktiken
Spackelförbrukningen beror mycket på hur plan väggen är och antalet lager; färg går det åt mer av på sugande underlag och vid byte från mörk till ljus kulör.
Vad som ökar förbrukningen
- Ojämna väggar och större sprickor (tjockare eller extra spackellager).
- Sugande underlag utan primer.
- Kulörbyte, särskilt från mörk till ljus.
Kalkylator som använder dessa värden: Färg, spackel och gipsskivor
Gipsväggar – använda åtgångsnormer
Ungefärliga normer per m² yta som kalkylatorn använder
Stenmatta – åtgångsnorm
Åtgång av sten och bindemedel (1:15) per m² efter skikttjocklek
Epoxisystem – åtgångsnormer
Materialåtgång per m² efter typ av skikt
Altan – standardnormer
Standardvärden för altankalkylatorn; alla kan ändras.
Marksten och gårdsbeläggning
Startvärden i markstensberäknaren
Staket – standardnormer
Standardvärden för staketkalkylatorn; alla kan ändras.
Putsning – standardnormer
Standardvärden för putskalkylatorn; alla kan ändras.
| Tjocklek (mm) | Gipsputs (kg/m²) | Kalkcementputs (kg/m²) |
|---|---|---|
| 5 | 5,0 | — |
| 10 | 10,0 | 15,0 |
| 15 | 15,0 | 22,5 |
| 20 | 20,0 | 30,0 |
| 25 | 25,0 | 37,5 |
| 30 | 30,0 | 45,0 |
Var värdet kommer ifrån
Gipsputs omfattas av standarden EN 13279-1 och kalkcementputs av EN 998-1; ingen av dem anger förbrukning per m². Kalkylatorns värden (10 kg/m² gipsputs och 15 kg/m² kalkcementputs för ett skikt på 10 mm) är typiska praktikvärden; för din produkt gäller dess tekniska datablad. Utanför produktens tjockleksområde räknar kalkylatorn inte (streck i tabellen).
Typisk avvikelse i praktiken
Verklig tjocklek är nästan aldrig densamma över hela väggen: eftersom väggar inte står i lod och plan blir den genomsnittliga tjockleken oftast större än nödvändigt minimum.
Vad som ökar förbrukningen
- Väggar ur lod och plan (tjockare genomsnittligt skikt).
- Smygar, hörn och spår för installationer.
- Spill vid maskinell påföring och material som fallit på golvet.
Kalkylator som använder dessa värden: Putskalkylator
Tak – standardnormer
Standardvärden för takkalkylatorn; alla kan ändras.
Kapplan
Standardinställningar för kapplanskalkylatorn
Schakt och fyllning
Standardvärden för kalkylatorn för schakt och fyllning
Golvvärme
Standard- och typvärden för golvvärmekalkylatorn
Luftkonditionering, effekt
Standardvärden för kalkylatorn för luftkonditionering
Solcellsanläggning
Standardvärden för solcellskalkylatorn
2D-planeraren – tilläggsmaterial
Standardvärden för kortet ”Tilläggsmaterial” i 2D-golvplaneraren; alla kan ändras.
Mikrocement – standardvärden
Standardsystem i mikrocementkalkylatorn (flexibelt grundskikt och ytskikt) med typiska värden; alla värden kan ändras.
Torktider (typiska)
Typiska väntetider som arbetsplanen i ett projekt använder, vid cirka 20 °C och måttlig luftfuktighet.
Tätskikt
Typiska värden som tätskiktskalkylatorn använder (generiska, utan produktnamn)
Pool
Standardvärden för poolkalkylatorn och vanliga intervall i praktiken
Vatten och avlopp
Normvärden som kalkylatorn för vatten och avlopp använder