Tätskikt

Snabbt svar: Ett badrum på 2,5 × 2 m med en duschzon på 1,8 × 2 m behöver 9,56 m² tätskikt: cirka 15,8 kg flytande tätskikt (0,5 mm torrt + 25 %, med 10 % reserv), 11,2 m tätband och 4 hörnbitar.

Tätskikt och membran för badrum, balkonger, grunder, tak, schakt och pooler

Nästa steg

Så fungerar beräkningen

Välj användning (badrum, balkong, grundplatta, grundmurar, källare inifrån, platt tak, schakt, pool eller manuell yta) och typ av system. Ange måtten – kalkylatorn räknar ut ytan per del, primer, huvudmaterialet utifrån minsta torra tjocklek eller antal strykningar, tätband, hörnbitar, manschetter, armeringsväv och skydd, samt förpackningar eller rullar.

Formel och antaganden

Beläggningar som anges med tjocklek: mängd = yta × åtgång per mm torr tjocklek × planerad tjocklek × (1 + reserv), där planerad tjocklek = minsta torra tjocklek × (1 + tillägg för ojämnheter, oftast 25 %). Kristalliserande och kallbitumenbaserade beläggningar: yta × åtgång per strykning × antal strykningar. Mattor: rullar = yta × lager × (1 + reserv) ÷ rullens användbara yta, där användbar yta = (1 m − omlott i sidled) × (rullängd − omlott i ände).

Räkneexempel

Badrum 2,5 × 2 m, duschzon 1,8 × 2 m, dörr 0,8 m: golv 5 m², duschzon 3,6 m² och en remsa längs golvet utanför duschen 0,96 m² = 9,56 m². Flytande tätskikt: minst 0,5 mm torrt + 25 % = 0,625 mm × 2,4 kg/m² per mm = 1,5 kg/m²; med 10 % reserv 15,77 kg (en hink à 20 kg). Primer 1,58 kg, tätband 11,22 m (2 rullar à 10 m), 4 innerhörn, 2 rörmanschetter och 1 brunnsmanschett.

Fler räkneexempel

  • Grundmurar, omkrets 36 m, 2,5 m under mark och 0,3 m över = 100,8 m². PMBC för W1-E: 3 mm + 25 % = 3,75 mm × 1,3 L/m² per mm = 4,875 L/m², med 10 % reserv 540,54 L (18 × 30 L + 1 × 10 L); bitumenprimer 22,18 L, dräneringsmatta (noppmatta) 99 m² och avslutningslist 39,6 m.
  • Platt tak 100 m² med 2 % fall och en uppvikning på 40 m × 0,15 m vid takkanten = 106,02 m². Två lager bitumenmatta med 10 och 15 cm omlott: en rulle på 1 × 10 m täcker 8,865 m², så 233,24 m² med 10 % reserv kräver 27 rullar.
  • Runt schakt, 1 m i diameter och 2 m djupt, invändigt med botten: väggar 6,28 m² + botten 0,79 m² = 7,07 m². Tvåkomponents cementbaserat tätskikt 2 mm + 25 % = 2,5 mm × 1,7 = 4,25 kg/m², med reserv 33,05 kg.

Åtgång per m² utifrån minsta torra tjocklek (med 25 % tillägg, utan reserv)

System och klassMinsta torra (mm)Planerad (mm)Åtgång per m²
Flytande tätskikt, W1-I0,50,6251,5 kg
Cementbaserat 2K, W1-I22,54,25 kg
Polyuretanmembran1,51,8752,81 kg
PMBC, W1-E33,754,88 L
PMBC med väv, W2.1-E456,5 L
Cementbaserat 2K, W2.1-E33,756,38 kg

Vad påverkar den verkliga åtgången

  • Underlagets struktur, sugförmåga och ojämnheter (därav tillägget på tjockleken).
  • Appliceringsmetod (spackel, roller, spruta) och blandningsförluster.
  • Antal hörn, genomföringar och skarvar som kräver tätband, manschetter och extra strykningar.

Vanliga misstag

  • Att räkna bara med minsta torra tjocklek, utan tillägg för ojämnheter.
  • Att glömma tätband i skarven golv–vägg och i hörn, och manschetter runt rör och golvbrunnar.
  • Bitumenbeläggning på ett vått eller fruset underlag, och återfyllning innan den har torkat.
  • Dispersionsbaserat tätskikt eller bitumen på insidan av en källare (negativt vattentryck).

Vanliga frågor

Hur många kilo tätskikt behövs per m²?

Det beror på system och tjocklek: ett flytande tätskikt för 0,5 mm torrt kräver cirka 1,2–1,5 kg/m² i två strykningar, ett tvåkomponents cementbaserat tätskikt för 2 mm torrt cirka 3,4 kg/m² (cirka 4,25 kg/m² med 25 % tillägg), och en tjock bitumenbeläggning för 3 mm torrt cirka 4–5 L/m².

Hur många strykningar tätskikt behövs?

Beläggningar läggs i minst två strykningar; den andra först när den första har torkat tillräckligt. Kalkylatorn bestämmer antalet strykningar utifrån tjockleken, och för mattor är två lager med förskjutna skarvar vanligt på tak.

Hur mycket ska bitumenmattor överlappa?

Oftast 8–10 cm i sidled och 10–15 cm i ändarna. Omlotten minskar den användbara ytan på en rulle på 10 m² till cirka 8,9 m², så det behövs fler rullar än ytan ensam antyder.

Kan en källare tätas inifrån?

Inifrån trycker vattnet beläggningen från underlaget (negativt tryck), så bara mineraliska system passar – kristalliserande eller cementbaserad beläggning på ett fast cementbaserat underlag. Det är en reparation; den hållbara lösningen är tätning utifrån.

Vad är vattenexponeringsklasser?

Standarder för våtrum (W0-I till W3-I) och byggnadsdelar i kontakt med mark (W1-E till W4-E) graderar vattenbelastningen. Kalkylatorn använder dem bara som vägledning för minsta tjocklek; vatten under tryck kräver projektering.

Behöver hörn och rörgenomföringar extra material?

Ja: hörn, anslutningar vägg–golv och genomföringar förstärks med tätband, manschetter eller hörnstycken som bäddas in i första strykningen. Räkna dem per meter eller styck utöver ytan.

Relaterade kalkylatorer

Utgivare: Art-Visum d.o.o. · Innehållet granskat:
Beräkningarna använder vedertagna åtgångstal och tillverkarnas tekniska datablad; resultaten är uppskattningar. Metodik · Normer och åtgång · Om oss