Guider för vatten, avlopp, värme och luftkonditionering

Installationer planeras före avjämning och puts, eftersom de är svåra att ändra efteråt. Den här kategorin samlar guider och verktyg för vatten, värme och kyla. För vatten och avlopp förklaras hur rördimensionen beror på tapp- och avloppsställen, vilket fall ett avlopp behöver inne i och utanför huset och hur regnvatten från taket beräknas. Kalkylatorn för regnvattentank visar hur mycket vatten du samlar från taket och vilken tank som räcker för förbrukningen månad för månad.

För golvvärme beskriver sidan hur ytan delas in i slingor, varför en slinga inte får vara för lång och hur du läser ritningen med fram- och returledning till fördelaren. Guiden om luftkonditioneringens effekt per m² och m³ visar varför tumregler bara ger en grov ram och hur fönster, sol och antal personer ändrar den effekt som behövs. Du hittar också stegen i varje kalkylator, korta tips bredvid resultatet och vanliga misstag, som avlopp utan fall eller en luftkonditionering vald enbart efter golvyta. Välj en kalkylator och få dimensioner, rörlängder, slingor eller effekt i kW och BTU/h.

Öppna kalkylatorn: Vatten och avlopp

Andra kalkylatorer i den här kategorin: Regnvattentank · Golvvärme · Luftkonditionering, effekt

Guider

  • Kylbehov per m² och m³ – så räknar du kW och BTU/h för luftkonditionering – Kort svar: den kapacitet för luftkonditionering du behöver är rummets högsta kyllast per timme i kW. En tumregel per m² eller m³ ger bara ett intervall: den snabba uppskattningen i AC-kalkylatorn multiplicerar golvytan med 100 W/m² (rum på 20 m² → 2 kW), medan beräkningen timme för timme för samma rum ger 1,38 till 2,01 kW beroende på fönster, sol, personer och isolering. 1 kW = 3412 BTU/h.

Korta tips till din beräkning

  • En golvvärmeslinga får inte bli för lång; dela upp ett större rum i flera slingor av ungefär samma längd.
  • Luftkonditioneringens effekt per m² är bara en grov uppskattning: stora glasytor mot söder och väster ökar kylbehovet tydligt. Läs mer
  • Avloppsrör läggs med fall: för litet fall lämnar avlagringar och en stam utan luftning kan suga ur vattenlåsen.
  • Sätt ett lövfilter och ett bräddavlopp vid regnvattentankens inlopp; det första regnet från taket är smutsigast.

Vanliga fel

Alla vanliga byggfel

Så använder du kalkylatorn

  • 1. Ange rör, rullar, temperaturer och fördelarens placering
    2. Ange för varje rum de uppvärmda zonerna som rektanglar (L-form = två zoner)
    3. Markera ytor utan rör som separata zoner
    4. Välj dragning, c/c-avstånd, last och golvets effekt
    5. Granska slingor, längder, rullar, flöde och planen
  • Varje slinga har sin egen färg och beteckning K1, K2… med sin totala längd. Den heldragna röda linjen är framledningen och den streckade blå linjen returledningen till fördelaren. Skrafferade ytor har inga rör.
  • 1. Ange ort, latitud, månad samt ute- och inneförhållanden
    2. Ange rummets mått och vägg A:s orientering
    3. Välj för varje vägg, tak och golv gräns och U-värde
    4. Lägg till fönster med g-värde och solskydd
    5. Ange personer, belysning, utrustning, ventilation och infiltration
    6. Jämför toppen med aggregatets märkkapacitet
  • Den sensibla lasten ändrar lufttemperaturen, den latenta lasten tar bort fukt. Diagrammet över bidrag visar vilka poster som väger tyngst vid topptimmen, och timdiagrammet när toppen inträffar. Med flera rum är byggnadens samtidiga topp avgörande.

Alla guidekategorier · Vanliga frågor om kalkylatorerna